ord för 2009
Skrivet: 2009-01-02, 13:39:36 / DagbokenFramtiden är vår
Skrivet: 2008-12-31, 10:57:53 / DagbokenJag ska snart äta frukost, sen väntar en biltur på cirka två timmar. Jag har laddat upp kameran, sminkat mig nyårsfin och klätt mig i min nya tunika som jag köpte på Gina Tricot här om dagen. Det blev ingen fancy utstyrsel för min del idag. Jag nöjer mig med en bekväm kombo bestående av tunika och strumpbyxor. Min favorit.
Jag vet inte hur bra täckning jag kommer att ha ute i Skärgården med mitt usbmodem, så om det inte blir fler inlägg idag. Så vill jag önska er alla
Mitt 2008
Skrivet: 2008-12-30, 17:05:21 / Dagboken
Jag har bläddrat igenom arkivet för året som varit för att få en bättre överblick av vad som hänt. Det är blandade känslor som rusar genom min kropp när jag läser om 2008. Genom att läsa igenom gamla inlägg, insåg jag att många stunder varit väldigt fina, medan vissa andra varit väldigt, väldigt tunga. Lite som en berg-och dalbana, på både gott och ont. Men jag har kommit fram till att 2008 bara varit startskottet inför vad som komma skall under 2009.
2008 var året då jag blev en bättre och självsäkrare människa. Året som fick mig att inse vem jag är och vad jag gillar. För det visste jag inte tidigare. Jag var vilsen, det känner jag inte att jag är på samma sätt längre. Under lång tid stod mitt liv väldigt still, men nu rör jag mig framåt och det går undan. Jag har redan planer inför 2009 och jag känner på mig att det kommer bli bra.
Första halvåret var jag med om den ena flytten efter den andra. Från Västerås till Sigtuna (080225) och från Sigtuna till Enköping (080630). Efter att ha bott på samma ställe hela livet, var det en ganska stor omställning att byta stad, men också att flytta till en egen lägenhet. Jag gillade Sigtuna väldigt mycket, dock kändes det aldrig riktigt som att det var där vi skulle stanna. Lägenheten hyrde vi i andrahand, så det var nog största anledningen till att vi aldrig riktigt blev hemmastadda där.
När vi flyttade till Sigtuna var tanken att jag skulle börja på Sigtuna Folkhögskola och läsa på fotolinjen. Jag hade varit där på intervju några veckor innan vi flyttade och vad jag fick höra hade alla stora chanser att komma in. Men så blev det inte. Istället fick jag skriva upp mig på arbetsförmedlingen och börja söka jobb. Till en början gick det ganska skapligt, jag blev kallad på min första arbetsintervju, men blev sedan nekad eftersom att jag inte hade körkort. Därefter gick det bara utför med hela söka-jobb-grejen.
Jonathan hade tur, han fick jobb redan efter två veckor. Först som tidningsutdelare nattetid, sedan fick han anställning på Posten. Jag tror inte riktigt att vi insåg hur skadligt det var för honom att jobba på två jobb samtidigt, varken för honom eller för vårt förhållande. När vi till och med var så desperata att vi började dela ut reklam på helgerna, borde vi insett att vi tagit ett steg för mycket. Det här var nog den tuffaste tiden. Jonathan fick knappt någon sömn, jag hade ångest varje kväll innan jag skulle gå och lägga mig som ledde till att jag hade väldigt svårt för att somna. Reklamutdelningen trappades hela tiden upp, jag tror vi hade 7 eller 8 distrikt en helg att dela ut, det var då vi insåg att vi tagit oss alltför mycket vatten över huvudet. Det blev alldeles för mycket mer än vad vi någonsin skulle klara av. Det enda positiva var väl att Jonathan tjänade rätt bra, men vad tjänade det till när han skadade knät på köpet? Dessutom försvann alla pengar på räkningar, jag vet inte, men vi måste haft väldigt mycket obetalda skulder just då.
Under samma tid började jag tänka mer hälsosamt. När våren kom började jag gå ut på promenader och äta nyttigare. Jag älskade våren i Sigtuna och mitt promenadstråk. Det var en vacker tid. Jag minns när fåglarna kvittrade och när jag kunde ta av mig tjocktröjan för första gången. Hur vågorna kluckade mot hamnen och hur gräset luktade. Jag minns våra fina picknickar och våra utflykter till Fjärilsobservatoriet och Skansen. Det är fina minnen som dyker upp mitt i allt kaos.
Jag minns också hur rädd jag var en månad innan vårt hyreskontrakt skulle gå ut. Livrädd. Jag trodde vi skulle vara tvungna att bo på camping eller att vi skulle vara tvungna att flytta hem till Västerås igen. Men så blev det inte. Efter många timmars letande hittade vi vår drömlägenhet. Att den skulle ligga mitt ute i bushen utanför Enköping var verkligen inte planerat.
Där landade vårt flyttlass i mitten utav juni. Mitt ute på en hästgård i ingenstans. Här bor vi fortfarande och det är en fantastisk lägenhet, bara det att läget inte är det bästa. Jonathan jobbade fortfarande kvar på båda jobben när vi flyttade hit och hans knä blev bara värre och värre. Efter en sjukskrivning insåg vi båda att det inte var hållbart att han jobbade kvar på Posten.
När vi kom hem från vår bilsemester på Västkusten i början av augusti fick Jonathan ett nytt jobb. På tidningstjänst här i Enköping på nätterna. I början hjälpte jag honom, tills hans knä blev helt igen. Jag kommer ihåg att jag var ganska besviken över semestern, vi hade sedan länge innan varit inställda på att få avveckla en hel vecka på Skiathos i Grekland. Men när flygbiljetterna blivit mer än dubbelt så dyra än vad vi hade budget för, sprack hela den drömbubblan. Så vi fick nöja oss med camping, grillning och kallt havsvatten istället. Vi hade ganska tur med vädret med tanke på hur regning sommaren varit i år. Även fast det inte blev som vi hade tänkt från början fick jag med mig många fina minnen därifrån. Bland annat när vi strosade runt och upptäckte mina gamla barndomsminnen i Grebbestad och när vi gick upp på djävulsklyftan i Fjällbacka där Ronja Rövardotter är inspelat. Det är verkligen en vacker liten by. Jag var i Norge för första gången också.
Hösten. Det har hänt mycket de senaste månaderna när jag tänker tillbaka. Jag och Jonathan hade ett väldigt givande samtal i början av september om att jag skulle återuppta mina studier igen på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Jag hade några veckor tidigare skickat in en försenad ansökan och blivit antagen, varit på upprop och hela baletten. Men jag kunde inte börja direkt eftersom att jag hade läst flera kurser innan.
Så det var en lång väntan till sista oktober som jag gick hemma och ältade ifall jag skulle börja eller inte. Jag var rädd för att inte passa in, för att jag inte skulle klara av pressen. Jag var nog rädd för allt. Men när det väl var dags, gick det strålande. Det kändes som att jag blev mottagen rätt bra, jag fick en grupp direkt och på det sättet kom jag in i klassen. Jag vet fortfarande inte vad alla heter och jag har pratar med långt ifrån alla, men jag har det jag behöver - någon att prata med, någon som ställer upp, någon att fördriva tid med, någon som stöttar mig. Och det är det viktigaste. En vän. Hon heter Sandra och hon är bäst.
Nu är jag väldigt glad över att jag började igen. Även fast det många gånger känns tufft, vet jag innerst inne att det är det här jag vill göra. Och det känns tusen gånger bättre nu, än när jag började för två år sedan. Det känns väldigt skönt att ha någonting att göra på dagarna igen. Jag har väldigt långt till skolan (ca. 7 mil), men det går hyfsat bra. Det kan bli lite jobbigt i längden att både åka bil och två tåg innan slutstationen. Men snart kommer det antagligen bli ändring på det också. Det är en av de första planerna för 2009.
En viktig sak jag inte får glömma är att jag i slutet av november knöt nya vänskapsband med tre tjejer som bor utspridda över landet. Med utgångspunkt från bloggatmosfären. Under en helg bodde vi på hotell i Linköping tillsammans, diskuterade foto, åt på restaurang och drack te på det ena caféet efter det andra. Det var en underbar helg och spännande att åka iväg på egen hand och utforska nya sidor hos sig själv. Tack för en underbar helg tjejer. Jag hoppas vi ses snart igen.
Här kan ni se mina "nyårslöften" inför 2008. Jag kan vara ärlig och meddela att jag gått ner 5 kilo sedan dess, börjat äta nyttigare, hittat en sysselsättning som jag trivs med, bloggat mer, tagit vara på tiden tillsammans med Jonathan lite bättre (det får bli bättring på det till 2009), jag tänker positivare och känner mig inte alls lika dålig längre. Jag har under ett år utvecklats något enormt inom foto och börjat ta upp diktandet igen, lite iallafall.
Avslutningsvis, här kommer mina ledstjärnor inför 2009 - Ett hälsosammare liv | En positivare attityd | Viljestyrka | gå upp tidigare på morgonen även när jag är ledig | Ta vara på personer som betyder någonting i min närhet och långt borta | Bli bättre på att planera saker och ting | Skriva mer!
Ett stort tack till alla som följt min blogg under året. All kärlek till er ♥
en ny tid är påväg
Skrivet: 2008-12-30, 14:12:18 / DagbokenJag satt uppe halva natten i natt och skrev på min årskrönika/sammanfattning av 2008. Den blev lång. Cirkus två A4, så nu är frågan ifall någon kommer att orka läsa den. Den kommer iallafall att dyka upp här i kväll eller i morgonbitti.
Med tanke på att jag inte kom i säng förrän halv tre vaknade jag relativt tidigt, halv elva. Sedan dess har jag ätit brocolisoppa, bläddrat lite i Photoshop-boken för digitalafotografer, gjort en budget för 2009 och stört mig något enormt på min nuvarande dator. Ge mig en macbook, snälla...
Nyårsafton är nu spikad. Vi kommer att inbringa det nya året på weddö, hemma hos pappa&Anja. Så det kommer nog bli en lugn, mysig och trevlig nyårsafton i år ute i skärgården. Med god mat, vin och trevlig sällskap. Det ser jag fram emot.
puss&kram.
REA
Skrivet: 2008-12-29, 15:50:12 / DagbokenJag som trodde att den värsta stormen hade lagt sig bland alla reahandlare idag. Men det hade den inte. Det var människor överallt, alla lika ivriga på att hitta de bästa fynden. Själv tycker jag inte om att handla kläder på rea, det är ofta väldigt rörigt och mestadels konstiga färger eller gamla kollektioner. Jag brukar inte hitta så mycket snyggt på rean, men när jag väl gör det blir jag såklart glad.
Idag hittade jag en grå, lång stickad tröja på Gina Tricot för halva priset. Utöver den köpte jag även en ljusgrå tunika, ett par tights, en bh och 4 par strumpor, för ordinarie pris. Gina Tricot måste vara den värsta butiken att handla på i reatider, kön gick enda ut till ingången och provhytterna var fulla. Dessutom blir det lätt väldigt, väldigt rörigt där inne. Jag blev helt yr där inne ett tag.
Vilket är erat bästa reafynd?
Nu när lugnet efter stormen är här tänkte jag ta mig en kopp chai-latte och sätta igång med skolarbetet. Det skulle ju vara väldigt skönt att ha det mesta klart innan nyår. Men då måste jag verkligen sätta fart och jag är inte så effektiv som jag önskar att jag vore. puss&kram.
mörkret faller fortare nu
Skrivet: 2008-12-28, 15:02:23 / DagbokenSista sekunden är snart här. Jag borde sätta fart.
we need to eat
Skrivet: 2008-12-27, 17:00:22 / Dagbokenjuldagen
Skrivet: 2008-12-25, 22:40:18 / DagbokenNu ska jag fortsätta mysa med mina vänner. Time to leave, puss.
Mamma Mia
Skrivet: 2008-12-22, 21:57:47 / DagbokenMen kvällen har varit underbar, jag och Jonathan har mysit i soffan framför Mamma Mia. Jag bara älskar den, hur härlig som helst. Jag vill bara slänga av mig täcket och hoppa upp och dansa till alla Abba-låtar. En film som gör en glad helt enkelt. Jag tycker det finns alldeles för få sådana filmer. Jag har velat se den hur länge som helst nu, men det har aldrig blivit av, så har du inte sett den än, gör det!
Usch, nu mår jag illa efter allt godisätande. Jag och Jonathan stannade på godisstoppet och köpte ett helt kilo godis. Det kanske inte var så smart, men det är lätt att vara efterklok som man brukar säga.
snowtree
Skrivet: 2008-12-21, 18:27:11 / DagbokenRecept på Jonathans köttgryta:
- 800 g kalvstek
- 1 gul paprika
- 1 röd paprika
- 6 medelstora scharlottenlökar
- 2 nävar champinjoner
- en liten flaska matlagningsvin (375ml)
- tomatpuré
- ½ tärning köttbuljong
- ½ tärning grönsaksbuljong
- 1 stor vitlöksklyfta
- 2 kryddmått timjan
- 4 lagerblad
- salt och peppar efter behag
Bryn köttet på hög värme. Slå i rödvinet, koka upp. Slå på 1 liter vatten plus buljongtärningar. Låt puttra i en halvtimme. Tillsätt kryddor och grönsaker. Fortsätt puttra tills köttet är mört. Tillsätt potatis, när potatisen känns klar, är grytan färdig!
uppsala
Skrivet: 2008-12-21, 13:53:41 / Dagbokendu är som jag när du dansar
Skrivet: 2008-12-19, 22:10:56 / DagbokenVilken musik gillar ni? Ge mig tips!
ännu en stjärna på himlen
Skrivet: 2008-12-17, 20:44:12 / DagbokenHar ni sett att jag är uppe i 81 prenumeranter på bloglovi´n? Tack alla söta som har klickat och lagt till mig, det betyder jättemycket. Om du inte har lagt till mig kan du göra det genom att klicka på bilden här ovan. Det skulle vara en söt julklapp.
pling
Skrivet: 2008-12-17, 13:39:17 / DagbokenDatorn stängdes av mitt uppe i arbetet, typiskt, utan att vi sparat. Nu ger vi upp för idag. Annars har det varit en bra dag, vi blev bjudna på glögg och pepparkakor och julsång i caffeterian på lunchrasten, mysigt. All julstämmning är välkommen just nu. För jag är helt tom på jukänslor. Nej nu måste jag skynda mig till tåget. Ses senare.
litteraturredovisning
Skrivet: 2008-12-16, 15:27:18 / DagbokenNu sitter jag i datorsalen på skolan och väntar på tåget som går 15.52. Vi hörs senare när jag kommit hem.
läsa, läsa, läsa...
Skrivet: 2008-12-14, 21:24:32 / DagbokenJag tror jag ska ta en bit av Jonathans hemmabakade lussekatter och slå mig ner i soffan en stund, innan jag fortsätter läsa. En kopp te till det, skulle inte sitta helt fel.
söndagsmorgon
Skrivet: 2008-12-14, 11:43:23 / DagbokenIgår åkte vi iväg till Media Markt, jag hade tänkt beställa ett nytt objektiv. Istället fyndade jag en hel del andra nya kamerasaker. Det blir aldrig som man tänkt sig på Media Markt... Vad det är jag har köpt, tänker jag inte tala om förens jag har provat, så jag själv vet vad jag tycker. Jag är lite skeptisk, då jag fortfarande är väldigt hängiven min D40x.
Nu blir det frukost.
dom som försvann
Skrivet: 2008-12-12, 16:10:59 / DagbokenJag vill, jag vet inte om jag törs. Jag vet inte om mina vingar håller. Tänk om jag faller någonstans på vägen...
Kom låt oss gå härifrån
Låt oss resa någonstans
Resa långt härifrån
Låt oss bli dom som försvann
Kent
fix you
Skrivet: 2008-12-11, 23:16:18 / DagbokenWhen you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse.
And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?
Allting känns omöjligt just nu. Jag orkar inte, känner mig svag, liten och otillräcklig. Ta mig här ifrån....
Jag vet inte vad det är som gör att det alltid börjar regna bomber, när det känns som att allt är bra. Men jag antar att det är så livet ser ut.
ibland så dör jag litegrann
Skrivet: 2008-12-10, 21:53:49 / Dagbokenmed din tunga
på en bokstav i mitt namn
Kent
Jag vet inte riktigt vad det är med mig, det var längesedan som jag kände mig såhär matt och hängig. Efter att ha klarat av en heldag i skolan, utan större problem, känndes det som att jag var på bättringsvägen. Men när jag kom hem, blev jag sämre igen. Efter maten klockan fem kollapsade jag totalt i soffan, helt umattad, illamående och med huvudvärk. Usch, jag vill inte bli sjuk nu, jag måste lägga all energi på projektet och skolan nu innan jul. Måste bli frisk. Tur att jag kan vara hemma och vila upp mig imorgon, annars hade jag nog dött litegrann.
Det känns som att vi börjar komma någonvart med projektet och litteraturredovisningen nu i alla fall, vi har bokat in tider och skrivit färdigt första fasen. Så det känns som att vi är på rätt väg nu, även om vi fortfarande har massor kvar att göra. Det kommer nog inte bli så mycket jullov i år, men det är väl sånt man får ta som student. Jag har fått min studentlitteratur nu, så att jag kan börja läsa i den också. Det behövs verkligen. Jag känner hur paniken kryper, 339 sidor i Tillämpad kommunikationsvetenskap. Jag ser verkligen fram emot det...
eller inte.