Här sitter jag med en skål glass och funderar på vad det ska bli av den här bloggen. Motivationen har liksom inte funnits där de senaste veckorna. Jag måste erkänna att jag har tröttnat lite på hela blogg-konceptet. Det känns lite väl överdrivet för min del. Jag vet inte om jag vill lägga all min energi på bloggen för att upprätthålla mina besökare eller för att upprätthålla mig själv. Det ena behöver inte utesluta det andra. Men jag vill inte känna nån press. Men om man har en blogg med en del besökare så för det även med sig en stor förväntan och därmed uppstår pressen. För när jag inte kan prestera det ni förväntar er, kommer antalet besökare att försvinna. Frågan är om jag ska fortsätta skriva för er eller för min skull? Hur som helst vill jag att det ska ske en stor förändring här på bloggen. Jag ska försöka hitta en balansgång, som både passar bra för mig själv och för mina besökare. För mina besökare betyder trots allt väldigt mycket för mig, det hoppas jag att ni vet?

Jag har inte särskilt många besökare, det har ja aldrig haft. Men ändå har jag alltid varit glad för den lilla respons som jag faktiskt har fått genom mina bloggår. Jag har kämpat, men jag börjar inse nu att det är förjäves. Jag har ändå ingen chans mot de stora bloggarna. Det kommer jag aldrig ha, för jag kommer aldrig att bli som dem. Jag vill inte bli som dem. Jag är mig själv och jag hoppas att det är därför ni har kikat in här. Jag har insett att det jag har kämpat för inte är någonting som passar mig särskilt bra. Nu har jag nya mål att uppfylla. När jag är redo, kommer bloggen återigen fyllas med bilder och massvis med dagboksinlägg, förhoppningsvis mycket annat också. Jag hoppas att ni kommer att följa mig även då.


I fortsättningen kommer huvudorden i den här bloggen att vara; no pressure... Ta hand om er.